Tunisien – barnfamiljens paradis

Den reseskildring från Tunisien som jag kunde ha skrivit efter varje dags upplevelser blir inte likadan som den jag skriver nu. Minnet kanske inte bleknar men ändrar snabbt upplevelsens lukt, smak och nerv. Det som nu sitter kvar i hjärta, kropp och huvud är ett land med människor där man tittar varandra djupt i ögonen, ler, pratar och berör.

Tunisier verkar älska och respektera småbarn. En taxichaufför sa: “Vi älskar alla barn för det är vår skyldighet. Ger vi dem inte vår uppmärksamhet och respekt har vi en mörk framtid framför oss.” Han har rätt. Jag fick reda på av vår lägenhetsuthyrare att när en tunisier pussar ett barn säger han/hon samtidigt “bismillah”, vilket betyder “i Guds namn” och är en slags välsignelse av barnet och dess framtid. För detta tackar barnets föräldrar. När man böjer sig ner för att pussa ett barn, böjer man sig också inför föräldrarna. Att böja sig inför någon är väldigt speciellt i Tunisien, och det innebär att man visar respekt. När tunisierna böjer sig inför en främling vill de med kroppsspråket säga “välkommen till vårt land”.


Planeringen av resan

Adde (min man) och jag bokade två flygstolar och en babyplats (i vår famn) för 5000 kr. Vi letade efter ett land med lagom värme, lagom väl uppbyggd infrastruktur, bra mat, tillgång till affärer med blöjor, kaffe, gärna att befolkningen förstår engelska etc. Dessutom skulle det vara en lagom lång flygtur och lagom medrisk för turistdiarré. Vi tyckte det var viktigt eftersom vi tänkte göra vår första resa med Måns, 15 månader och ville inte ha alltför mycket äventyr på resan.


Mahdia i Tunisien

Valet föll på Tunisien och den lilla orten vid havet som heter Mahdia. Byn ligger strax söder om charterturistorten Monastir dit det gick direktflyg. Vi hittade efter en kort stunds sökande en perfekt lägenhet i den lilla byn. Jag mejlade lägenhetsägaren och det visade sig vara en urtrevlig svensk som arbetade i Bryssel och hyrde ut lägenheten som extra knäck. Det visade sig att detta var början på en perfekt lokalguide. Ägaren Stefan Järhed hjälpte oss med kontakter med hotell i Monastir för ankomstdagen (charterbolag reser ju på “okristliga” tider och vi anlände 01.00 i Monastir), så vi bodde där på ett 5-stjärnigt lyxhotell för 450 kronor första natten med badkar, uteplats, svimmingpool, val av restaurang på orten och allmänna bra-att-veta-råd. Vi betalade 1350 kr för en vecka. Det var det verkligen värt med kök,värmeelement (hade kunnat behövts under de kalla nätterna), badkar, dubbelsäng, babysäng, uteplats och babymatstol. Vi kunde tom kolla in internationell TV med BBC och Teletubbies (ni som är småbarnsföräldrar vet vilka konstiga figurer det är).

Inför resan

Inför resan köpte vi en lätt och hopvikbar paraplysulky. Funktionen med fällbar rygg var oumbärlig alla de kvällar vi gick ut och åt på restaurang med en supertrött Måns. Han fick välling då vi fick förrätten och deckade direkt i vagnen. Han sov sedan som en ängel genom hela middagen trots hög arabisk musik från TV:n som alltid var på. Vi investerade också i bra skor, solhatt, solskyddsfaktor 45, hydrokortison mot insektsbett (köpte i Mahdia). Det var ovärderliga saker tillsammans med termos med varmvatten för välling och risgröten då han hade diarré.

Flygresan

Flygresan som tog fyra timmar gick otroligt smärtfritt. Vi var förvånade över att Måns inte fick ont i öronen vid start och landning. Det funkade bra att ge honom något att suga på som juice, välling eller bara nappen. Mycket av underhållningen stod medresenärerna för. Vi hade turen som hamnade bredvid barnglada familjer med busiga ungdomar som höll Måns glad. Visst var Måns trött men på något sätt tyckte han det var spännande att resa och så mycket intryck och saker att titta på så han höll modet uppe.

I Mahdia

Veckan i Mahdia gick i sakta mak. Vi tog lokaltaxi kors och tvärs och det kostade bara 10 kronor för resor i staden. Om man söker efter säkert färdsätt är inte taxi det bästa; det fanns varken säkerhetsbälte för vuxen eller bilbarnstol och trafiken tillhörde inte det mest ordnade i detta land. Men det är ett snabbt och billigt färdsätt. Vill du åka säkert ta istället det lokala pendeltåget, det gjorde vi när vi skulle resa längre sträckor som Monastir till Mahdia. Det fungerade mycket bra och är ett roligt sätt att träffa lokalbefolkningen. Med taxi åkte vi till stranden en dag, besökte de få sevärdheterna som finns (bl.a. en liten moské, en vacker udde långt ute i havet, medinan, marknaden på fredagsmorgnarna) och åkte och handlade i Carrefour affärerna (små matbutiker som inte har mycket grönsaker och dylikt får man handla i stånd och grönsaksaffärer).


Shopping i Monastir

Mahdia har en liten medina – den del av staden som är äldst och där det finns litet smala gator och hus som står tätt (inte riktigt som Gamla Stan i Stockholm men nästan), som var mysig att gå runt i. Där fanns svalkande kaféer som var perfekt landningsställe då Måns äntligen somnade i paraplysulkyn och Adde och jag kunde beställa in en mintthé och koppla av med en bok. Men i medinan fanns också alla mattaffärer och turistprylshoppar – dem skall man akta sig för när man lämnar dem visar det sig alltid att man köpt den där kamelen som sjunger arabiska men som man egentligen inte ville ha. Eller mattan för den delen. Är det shopping man är ute efter så har vi några tips; åk till Monastir och handla barnskor. Helt fantastiskt billigt (50 kronor) och jättefina.

Om maten

Maten var inte fantastisk. På de finaste restaurangerna åt vi den tråkigaste maten. Vi kan inte annat än rekommendera matställen som är som “hål i väggen” och bara består av ett litet kök och några stolar. De är de bästa (förutom de billigaste). Vi frågade lokalbefolkningen, som är så gästvänliga, vad de åt och bad att få samma sak. Det blev mycket färsk fisk och pommes frites (tyvärr; vi fick nästan aldrig couscous!!! Detta land som vi hört är gjort av couscous). Måns åt mycket omelett med tonfisk, kyckling, oliver, potatis och fisk. Det funkade bra.

Kärlek till barn bygger broar

Det som var mycket minnesvärt var när Måns vinkade till några kvinnor vid ett hus. De blev så charmade av honom att de tog med oss bakom huset där de hade får och ett hönshus. Vi fick gå in i hönshuset och där fick vi tre, varma, rykande färska ägg. Vi kunde inte prata med varandra men det är som om allas vår kärlek till barn bygger broar mellan oss av ömsesidig förståelse.

Rekommenderas varmt

Vi kan varmt rekommendera Tunisien för er som är sugna på ett resmål med vänliga människor, inte så bra mat, fina stränder och lagom mycket med sevärdheter.
Av Karin Aurelius, för Barnens Turistguide

 

Fakta om resmålet

I artikel